En pigg 90-åring

Birger Karlsson fyller i dag 90 år. Han bor tillsammans med sin bror Bengt (85) i en välvårdad stuga i Gissamåla. De eldar med ved och klarar sig i stort sett själva. De får ett lagat mål mat hemkört varje dag och övriga förnödenheter levereras från Eriksmåla.

Birger kör fortfarande bil, men numera inte så ofta. Vinterdäcken är pålagda men ännu inte använda. Bensinen har blivit dyr, men det bekymrar inte Birger. Han tankar för en hundring varje gång, då blir det inte så dyrt.

Snickaryrket är vad som givit brödfödan under många år. Många vittnar om hur mycket Birger fick gjort på kort tid. Sågverksindustrin nyttjade hans tjänster innan pensionen.
På Tjoget hände det mycket där Birger var med, antingen det gällde att sätta upp stolpar, bygga broar, eller resa måltorn.

Fritidsintressena var tidigt fotboll, folkdans och orientering. Vid något tillfälle utövades alltsammans på samma dag. Sin första orienteringstävling sprang Birger i nybörjarklassen 1950 i Åryd. Så småningom gav han sig ut på svårare banor. Den första gången gick det inte så bra minns han. Det gick fint till första kontrollen, men vid andra tog det stopp. På den tiden var kartorna inte vad de är i dag. Ofta var kartskalan 1:100000 och det fanns få detaljer att läsa på. Då var det kompassgång och stegning som gällde, vilket Birger var fenomenal på. Till framgångar i skogssporten bidrog också god fysik och ett långt löpsteg.

På en skänk i Gissamålastugan står inte mindre än 3 Skogsluffarpokaler, vandringspris över 5 år i Emmaboda OK. Dessutom tog han hem Älgen, ett vandringspris i zonen, med Birgers namn ingraverat för alla 5 åren. Hur många DM-medaljer som erövrats har jag inte undersökt och det vet inte 90-åringen heller. På DM-stafetter togs många medaljer tillsammans med brodern Roland, Sture Jansson och Sven Gustafsson.

1965 gjordes en tur till Brunkensen i Tyskland för att pröva internationell orientering. Svartvit karta med kurvor, bäckar och stigar likadana var inte så lätt. Lika svårt var kanske att bli inkvarterad i en familj, utan att kunna ett ord utrikiska.
Birger deltog också i 5-dagars i Schweiz 1973.
1985 gjordes ytterligare en utlandsresa med orientering på schemat. Birger deltog i World Master Games och Canadensiska Mästerskapen tillsammans med några klubbkamrater.

Sista segern innan skorna lades på hyllan kom 2001 i klassen H75 på Orions vårtävling. Det var bra tyckte Birger. Nu har en klarat guldmärket och behöver inte springa mer i år…
Med kort-DM i Alstermo 2003 avslutade Birger sin karriär. Det blev enda tävlingen i H80.
Hade inte ena knäet krånglat hade det kanske blivit tävling även i H90.

En grov stock och Birger kom inte överrens. Båda var lika envisa, men till slut blev det ved av stocken och Birger vann kampen. Sedan dess har inte knäet varit detsamma och käpp används vid utomhuspromenader.

Numera är det mest vedhanteringen som ger fysisk ansträngning. Egentligen är det väl rätt fullt i både ladugården och veboa. Det är ändå svårt att inte ta fram motorsågen och kapa ner något träd ibland. Efter senaste lasarettsbesöket, för att laga ett sargat ben, tyckte undertecknad att motorsågen kunde få vara i fred. Det finns ved så det räcker livet ut… Svaret kommer direkt – de beror på hu gammel en blir!

Skärpan och minnet är fortfarande intakt. Synen kanske skulle åtgärdas snart, men den dräpande humorn är det fortfarande inget fel på.

Ett stort GRATTIS på 90-årsdagen.

Ronny, 31 Jan 2013
Slutdatum för visning saknas